Jobb

Kanada – som USA, fast kanske lite bättre…

Jag gillade Kanada så fort vi åkte över gränsen från New York. Det var lite lugnare, lite grönare och kändes lite bekant på nåt vis. Som hemma. Även om hela idén med husbyten är att upptäcka nya ställen. Och det är därför vi gör det.

Vi lämnade USA med ett lite bittert, men i efterhand roligt, minne. Fredrik blev stoppad ”for speeding” av en riktig state trooper med brun skjorta, byxor och hatt med stort runt brätte. Det gick inte att dra nån snyfthistoria om att vi var turister inte utan det slutade med att vi fick betala (2 500 kr).

Men, överlag är det ju superenkelt att bila i Nordamerika. Meningen var vi skulle flyga från NYC till Toronto, men pga. ett oväder blev flyget inställt. Det resulterade i att vi hyrde en bil (tack Enterprise) och körde till Cobourg, Ontaria, Kanada – vårt sjunde husbyte. Eftersom det tog två timmar bara att komma ur New York City tvingades vi övernatta. Men, som alltid, finns det gott om hotell längs vägen. Med Tripadvisor i handen och några recensioner senare hittar man ofta ett fräscht hotell med hyfsade priser.

Pannkakstorn!

Men lockas inte av ”frukost ingår” på de mindre hotellen, för de är ofta undermåliga. Åk till ett pannkaksställe istället och ät en härlig amerikansk frukost.

Thousand Islands - Canada

Mycket att se från bilen. Det här området, just när man åker över gränsen till Kanada, har gett namn till dressingen ”Thousand Islands”

Vi är på väg till Cobourg, Ontario. En liten kuststad en timme öster om Toronto. Vi hade aldrig hört talat om stället innan vi blev kontaktade av Leon och Barb på HomeExchange. Vi blev dock positivt överraskade när vi kom fram. Stan är underbart pittoresk men en ”main street”, city hall, mysiga butiker och en obligatorisk glasskiosk med trädörr nära stranden. Vädret var ovanligt dåligt under hela tiden vi var där, och vi var bara en dag på stranden. Men det gör inget – vi har alltid så mycket att utforska och vi får alltid tiden att gå ändå.

Rainy Cobourg

En av alla regniga och småkalla dagar. Lake Ontario är stort som ett hav och har tom en horisont.

I våra husbyten ingår det ofta bil. Så också i det här fallet. Nu gick tyvärr den stora bilen sönder när vi var där och vi fick ta en liten omodern bil utan AC. Inte att rekommendera i Amerika. Och vägen till Toronto är inte att leka med. Mycket trafik, tunga lastbilar och vägbana i dåligt skick. Till råga på allt blir det becksvart på natten. De har inga väglyktor.

Toronto

Min permanenta rekommendation vid husbyten: sightseeingbuss, så du får en överblick av staden direkt.

Toronto är en supertrevlig stad. Som NYC fast lite mindre och lugnare. Det finns att du behöver i en storstad – shopping, mat, caféer, konst, museum och parker.

Men Toronto har också nåt annat – en förkärlek för hockey, och då även svenska hockeyspelare. Våra bästa finns tom som statyer mitt i stan. Är du intresserad av sport och hockey, rekommenderar jag starkt ett besök till Hockey Hall of Fame, mitt i stan. Förutom att gå runt och titta på den enorma mängden hockeyprylar kan man även prova på att skjuta på mål och spela spel. Nisse, som då var 10, tyckte att det var ett riktigt kul ”museum”.

Toronto market

Kensington market. Värt ett besök om du gillar liv och rörelse samt god mat.

Vi var i Toronto två gånger och strosade runt. Men det går att spendera flera dygn här. Det är en universitetsstad så det är mycket liv och rörelse både på dag- och kvällstid. Många mysiga caféer, restauranger och, till Fripps stora glädje, ölbryggerier. Faktum är att jag har aldrig sett så många varianter på bryggerier som på mina resor i Nordamerika. De finns i varenda liten håla.

Ölbryggeri i Cobourg.

En annan charmig sida kring det här med husbyten är ju att man känner sig mer som ”local” än turist. Och har man lite tur, och ”social skills” så lär man ofta känna grannarna på kuppen. Mer än de vars hus vi byter med, ironiskt nog. I Cobourg hade vi världen bästa ”Fixarefrasse” som granne (Bryan). Och, även om han hade lite försiktig framtoning kom han över på middag med sin syster en kväll, spelade pingis en annan dag och bjöd in oss till kyrkmiddag en helg. Vad det än kunde röra sig om hjälpte han oss att fixa det. Man måste ju lösa frågor som ”var källsorterar man glas?”, ”behöver vi klippa gräset?”, ”ska vi skopa upp den döda koi-fisken?” och ”var är närmsta bageri?” när man byter hus med någon.

Church dinner in Cobourg.

Church dinner in Cobourg. En tredjedel av rätterna på buffén dallrade. Men allt var riktigt riktigt gott!

Kanada är ett land jag gärna kommer tillbaka till. Nästa gång hoppas jag på bättre väder så vi kan utforska naturen mycket mer. Det finns många helt underbara ”hiking trails” och ställen längs sjöarna. Vi åkte inte ens till Niagarafallen (jag har dock sett dem förut) för vädret var så trist och vägarna så kassa. Men på två veckor hann vi utforska både storstaden Toronto och de vackra omgivningarna kring Cobourg.

Downtown Cobourg

En extra bonus är att människorna är så himla trevliga. Alla hade tid att prata med oss och var nyfikna på Sverige. På Play it again sports, som sålde begagnade hockeyprylar fick Nisse tom en helt ny lokal matchtröja och Tilda, som köpte en jättefin (och dyr) tavla fick rabatt för ägarinnan hade förfäder från Sverige. Men, så där är det att byta hus – man träffar massor med underbara människor.

LCBO

Kanadas motsvarighet till Systembolaget – LCBO. Ölsortimentet var det inget fel på!

Ontario, Canada

Underbart litet fik någonstans i Ontario.

The Gathering Place

The Gathering Place sålde en del ”native American art”, men det var faktiskt inte värt mödan att ta sig dit.

Canada 150 years

Bye Canada. I will come back. I promise!

New York – ett värdigt pit-stop

Min son Nisse, som är 10 år, förundras över att jag har levt på ”nittonhundratalet!”. Men om vi ska vara riktigt noga så var det i slutet på nittonhundratalet som jag åkte till USA för att jobba som au-pair. Det var då jag lärde känna New York, både utan och innan.

Så nu, när tiden har gått och det är 2000-tal tog jag med man och barn tillbaka till USA så att även de skulle få uppleva New York. Egentligen var The Big Apple bara ett litet pit-stop på vägen till Kanada, men den resan återkommer jag till.

I vår lilla park med en fräsch food court.

Vi bokade allting via nätet hemifrån, vilket vi alltid gör, men som jag aldrig vänjer mig vid. Det känns som att köpa grisen i säcken. Men när vi tittar fram ur Midtown Tunnel i vår gula taxi och Empire State Building synd i framrutan – då känns det superbra. Allt kommer ordna sig.

Vi bodde på Life Hotel, mitt i Korea Town, till min tonårsdotters stora glädje. Hon älskar K-pop och den koreanska kulturen. Det var små rum men med enorma sköna sängar. Varje kväll var det ”happy hour” (gratis) i hotellbaren och där samlades några brokiga gäster varje kväll för att ta ett glas vin och snacks. När vi var där renoverades hotellet så det var lite spring av hantverkare och restaurangen var stängd. Men det gjorde inget. Vi kan rekommendera hotellet.

Life Hotel – tidigare var detta Life Magazines lokaler.

Vi kan också rekommendera den koreanska restaurangen Jungro som Tilda nosade upp. Den hade vi aldrig hittat utan vår Koreaälskande blodhund.

Runt hörnet från vårt hotell fanns en liten park med street food-stånd, Greely Square. Efter våra långa promenader var det trevligt att stanna till i skuggan för att ta nån slags taco och en kall öl. Det blir, vare man sig vill eller inte, tusentals steg varje dag, men det är jätteenkelt och prisvärt att ta tunnelbanan vilket vi också gjorde.

Som vanligt när vi är ute och reser, läser jag på i en guidebok och för att vi ska kunna bocka av några sevärdheter eller upplevelser som vi valt ut. Förutom att bara strosa runt, besöka Central Park med Strawberry Fields och äta pizza på rummet promenerade vi på High Line i ösregnet, tog gratisfärjan till Staten Island för att få fina bilder på Frihetsgudinnan, besökte New York City Library (och tänkte på Ghostbusters). Vi var i Chinatown och åt goda, mäktiga efterrätter i Little Italy, beundrade Grand Central och traskade över Brooklyn Bridge i 30-gradig värme. Och som på alla ställen vi besöker tog vi en tur med en hop-on hop-off-sightseeingbuss. Jag rekommenderar att man gör det i början av sin vistelse. Då kan man snabbt bocka av några turistfällor, men man får också en fin överblick över staden och många gånger en hel del historia och fakta. Det kostar lite, men vi tycker det är värt pengarna. Nisse tyckte dock det blev lite segt, som inte förstår engelska (de har inte svenska i lurarna).

Det var på det stora hela det vi hann med på fyra dagar. Alla, inklusive min snö- och skidälskande make, gillade New York så vi lär komma tillbaka.

Äventyret var dock inte riktigt över. Under de sista två dagarna varnade de på nyheterna att ett oväder var på gång. Vi hoppades att vi skulle slippa det och for optimistiska ut till LaGuardia för att flyga till Toronto. Medan vi väntar på flyget får vi besked att ovädret är över oss och att alla flyg är inställda.

Utan hotell och med packade väskor var vi motiverade att ta oss norrut. Så vi bestämmer oss för att hyra en bil. Far iväg till Hertz bara för att bli bemötta av årtusendets sämsta service, en ovilja att låta oss ta bilen över kanadensiska gränsen (de vill att vi skulle lämna första bilen i Buffalo, USA, ta taxi till ett kontor i Kanada och hyra en ny bil där!) och hutlösa priser. Det åskar och dundrar utanför och man ser inte handen framför sig. Vi skiter i Hertz och hittar till Enterprise. Där är det som om en ny värld öppnar sig och vi får en stor fet bil till nästan halva priset, fantastisk service och tom en kram av kvinnan som hjälpte oss. Skit i Hertz om du kan – de är bara ”fat and happy”. Enterprise är ett familjeföretag som satsar på service, vilket man märker och som bekräftades även när vi lämnade tillbaka bilen. I Kanada!

Vi korsar Manhattan och lämnar New York (vilket i sig tog hela två timmar) och startar vår resa mot Kanada. Trötta, men lättade över att vara på väg. Att bila i USA är både kul och enkelt. Och det är lätt att trycka på gaspedalen. Och bli stoppade av en state trooper… Men det är en helt annan historia.

Lite resfakta

The happy campers!

Den obligatoriska pepperoni-pizzan i sängen. Alltid i USA!

På väg till Staten Island. Gratis.

 

Nisse beundrar bakverken i Little Italy.

 

High Line. Före störtskuren!

 

Korean bbq – lite åt det dyrare hållet men väl värt pengarna och upplevelsen.

 

Presentbutiken i Central Park.

 

”Hemmavid”.

 

Brooklyn Bridge.

Enterprise – we love you! (This wonderful lady was our only sunshine that day).

 

30 grader i skuggan och ingen pool…

Klockan är 11.38. Tre av oss väntar på tonåringen. Alla är samlade mitt i lägenheten där luftdraget är som störst. Det är 30 grader och fast ingen har klätt på sig mer än det mest nödvändiga är vi varma som tre torrlagda flodhästar i Serengeti.

Vi är inne på vårt sjätte husbyte och den här gången bor vi i en lägenhet, mer eller mindre, mitt i Barcelona. Det funkar men är varmt och högljutt. I natt sov jag och min man på bäddsoffan mot innergården. Mot gatan är det bilar, tjo tjim och tömning av den där förbannade glasinsamlingen säkert 6 ggr/dygn.

20160723_113738

Korsdrag!

Fördelen med att ha med en tonåring, är att man har ”barnvakt” åt nioåringen på förmiddagarna. Då passar jag och Fredrik på att bocka av turistattraktionerna. Las Ramlas, marknaden, Palau Güell (som Gaudi ritat), stranden på cykel – där vi även satt under ett parasoll och drack kalla drycker. Men det vi faktiskt tycker är roligast på våra husbyten är att vara lite ”local” så där. Köper färskt bröd på morgonen, botaniserar bland den lokalt byggda ölen på spritbutiken, handlar på vår lilla supermercado likväl som den större (Condis) där det finns lite mer att välja på. Vinglade hem med alla matvaror på våra hyrcyklar.

20160723_170327

Nisse beundrar bakverken när vi är ute på vift.

Barcelona är promenadvänligt men oerhört varmt så här i juli. Skor och strumpor är nästan ett måste, för annars kommer skavsåren som ett brev på posten. Cykel är också bra, eller liten elscooter. Låna eller hyr för en hel vecka, för det är i princip det enda fordon du behöver.

Vi har inte testat kollektivtrafiken ännu, men det ska funka finfint. Både bussar och tunnebana tar dig dit du behöver. Vill du åka utanför stan går det tåg. Vi har bil, men har ännu inte ”behövt” åka utanför stan.

Mitt bästa tips för alla resenärer är: ta en turistbusstur. Det gör vi alltid senast tredje dagen på våra resor. På så sätt får man historia, omgivningarna och en del turistfällor fint paketerade i en liten tur. Det är inte helt billigt. För oss (tre vuxna (Tilda är 16 och går som vuxen) och ett barn) gick det på ca. 1000 kr. Å andra sidan kan du hoppa på och av som du vill, vilket vi inte helt utnyttjade.

Barcelona har allt samlat på en rätt liten yta. Shopping, sighseeing, bad (fina men trånga stränder), natur, många fina gröna parker, arkitektur, historia och framförallt god mat. Du får tapas för allt mellan 20 till 100 kr, beroende på innehåll. Och det mesta är gott. Grisfötter stoppade med blodkorv tänker jag dock inte ens smaka… För, jag säger som min man, när man är över 40 behöver man bara göra roliga saker.

Simma lugnt och fins aviat!

20160723_154330

Vår bakgård. Vi bor bara 8 minuters promenad från Las Ramblas.

20160725_103932

En av många marknader. Myller, härligt och gott!

20160726_165846

Att ta en stilla lunch i skuggan i hamnen rekommenderas.

20160726_180044

Akvariet var trevligt men inte direkt värt pengarna. Mote i Florida är bättre!

20160723_121125

Barcelonaborna i sin trappuppgång. 🙂

received_10153891637152462

Stranden är nära i Barcelona, men nästan för varm. Såg en hel del röda ryggar…

20160726_133157

Palau Güell, ritat av Gaudi, helt klar värt ett besök. Kreativ och fantastisk arkitektur. Lyssna på audioguiden men lämna mindre barn hemma.

20160726_131807

Sitt fint! Även i slutet på 1800-talet kunde man ha det så här bra. Palau Güell.

20160725_210430

Fördel husbyte: laga mat hemma.

20160725_113138

Det finns otaliga cafèer och restauranger. Lämna turistståken och spara några euro.

Yosemite – för dig som gillar vackra saker!

Ohhh och aahhhh!

Så där, då har ni sammanfattningen av hur man upplever Yosemite. Men jag kan kosta på mig att berätta lite mer.

Vi körde från San Fransisco på morgonen och trodde vi skulle vara framme till lunch, men ett antal saker gjorde att det tog längre tid än väntat. 1: ungar i bilen; 2: slingriga vägar; 3: hunger och 4: fruntimmer som flämtande sade till föraren ”saktaaaaa ner”. Och det fruntimret är så klart jag… Det är dock inte helt obefogat att vara rädd. Vägarna är mycket slingriga, ligger högt upp och på de flesta ställena finns inga staket. Skulle du slira till, få ett brett möte eller bara tappa uppmärksamheten två sekunder åker du över kanten. Och det är inte 3-4 meter ner, träd i vägen och mjuka buskar. Det är stuuuuuuuuuup!

Men nog om det. När man väl kommer fram (och du måste betala 30 usd för inträde) är det ”breath taking”. Såååå vackert och man tror knappt sina ögon. Klipporna är så höga att du måste böja huvudet helt bakåt för att kunna se ända upp. Ser ut som en filmkuliss. Och träden är så klart jättestora, höga och supervackra. Man känner sig som en miniatyrfigur i en filmvärld. Som Antman.

Vi bodde i Curry Village, som i princip är ett tältläger, men för typer som ändå vill sova gott. Visst är det lite primitivt med gemensamma toaletter och duschar men det var hur bekvämt som helst och faktiskt rätt tyst hela natten och tidigt på morgonen. Det enda du måste vara mycket noga med är maten, och även toalettartiklar, för annars får du besök av björnarna. Du måste förvara allt som doftar, inklusive Lypsyl, tvål och hudkräm, i låsbara plåtskåp utanför tältet. Björnarna bryter sig in i bilar för tusentals dollar varje år. De har lärt sig att bara bryta loss fönstret och länsar sedan bilen på att som ser gott ut. De vet tom att kylväskor kan innehålla något gott. Så även om du lämnar tomma väskor i bilen riskerar du inbrott.

Det är rätt kommersiellt och stannar du bara i ”byn” är det rätt trist och trångt, men bara 200-300 meter bort kan du andas ut, beundra bergen och vandra på mjuka barrbeströdda stigar. Vi såg tom färskt björnbajs bara nån halv kilometer från vårt tält. Ekorrar skuttar runt och hjortar med kid betar stilla vid vägen. Det är verkligen vild natur inpå husknuten. Men här finns också lyxhotell och vill man, kan man få en biff för 500 kr. Låt mig säga så här – vi tittade in på de vita dukarna och kandelabrarna – men beslutade ändå att äta våra halvfrusna burrito…

Det är bra att planera ditt besök för det finns en hel del att göra och många ”trails” att vandra. Eftersom vi hade Nisse med oss (som är 8 år) kunde vi inte vandra långt så vi hyrde cyklar och tog oss runt med. Det räckte långt, för som sagt är det ”vilt” rätt nära campingen. Vi doppade fötterna i kalla sjöar och badade i vattendrag och vi oooohhhade och ahhhade över alla vackra träd och höga klippor. En kall öl på trappan till ”the lounge” på eftermiddagen var precis ett bra sätt att avsluta kvällen.

Vi hade gärna stannat en natt till men det var faktiskt fullt. Vi bokade hemifrån Sverige flera veckor innan, men juli är högsäsong och det är bra att vara ute i god tid om man vill boka flera dagar. Men nu kan jag i alla fall säga att jag har sett ”El Capitan” och har beslutat mig för att man måste inte klättra på saker, man kan bara titta och ändå förstå hur stort, vackert och obesegrat ett berg kan vara.

Åk dit!

 

Tips för Yosemitefarare (Curry Village) som är av den mer ”oextrema sorten”

1. Här finns nåt för alla, men planera lite och ha budget för om du ska hyra saker

2. Ta med cykel och hjälm, så kan du ta dig runt på ett billigt och trevligt sätt

3. Om du nu inte är en sån som vill vandra länge och långt. Här finns massor med ”trails”, så ta med bra skor, vatten och solkräm

4. Varmt på dagen och svalt på natten – lager på lager är att föredra

5. Här finns allt: matbutik, toa, dusch, WiFi (på utvalda ställen) och eluttag, så du överlever även om du glömt nåt

6. Det tar längre tid att bila än man tror och räkna med köer

7. Kylväska är bra att ha. Is finns att köpa

8. Vi hade inga problem med mygg, men det kanske är värre andra tider på året?

9. Badskor till de gemensamma duscharna och även i tältet, för du vill inte gå barfota i dem – här finns Hantavirus

10. Lakan och handdukar finns i tälten

11. Ta med badkläder

 

20150719_183316

Black bear poo

20150720_132125

20150720_131142

El Capitan

20150720_071213

20150720_103035

20150720_131521

 

 

 

En vecka i San Fransisco

Vell hollou!

Då har man varit här i lite mer än en vecka och vi har verkligen maxat, förutom idag då några av oss bara har solat på tomten och några har lekt med drakar på stranden. Vi hann med en liten runda till TJ Maxx och Ross – Dress for less, men det är ju snabbt avraffsat. Där kan du köpa allt möjligt i klädväg mellan 5 och 20 dollar och om du så vill något kul till hunden.

Min syster Sanna har varit här i 10 dagar, och det var en av anledningarna till ”maxandet”. Hon ville ju så klart se så mycket som möjligt under tiden hon var här, och vi var inte sena att haka på. Förra husbytet fick vil lite panik på slutet för vi hade tagit det så lugnt i början, så vi tyckte det var bra att vända på steken den här gången.

Vi har så klart varit inne i San Fransisco. Det går hur smidigt som helst att åka ”Bart” (som pendeltåg) eller båt in. Kostar ca 4 respektektive 7 dollar för en vuxen, enkel resa och tar ca 20 minuter. Åker du båt kommer du till Ferry Buildning (vi åker från Alameda) och har nära till det mesta. Bra skor och inga tunga väskor är att rekommendera, för det blir att man promenerar mycket. Stan är inte så himla stor så med lite tålamod och en flaska vatten kommer du långt. Kommer man inte hem försent behöver man inte vara orolig för sin trygghet.

Vi har så klart traskat runt i Fisherman’s Wharf, ätit dumplings i Chinatown (rekommenderas!), lunchat i the Ferry Building, bilat över Golden Gate, använt toan på den urläckra golfbanan ”Presidio” och dreglat över husen däromkring samt besökt Alcatraz. Rekommenderar audioturen. Fångar som suttit på ”The Rock” berättar om livet i fängelset. Allt är på engelska så man måste förstå det, men alla från 15 till 49 år gav tummen upp. Bara båtturen ut ger en fin utsikt över San Fransisco.

En tur till Stinton Beach på min kusins och hans frus inrådan passade bra en solig dag. Förutom att jag fick akut magont av den SUPERLÄSKIGA kringliga och mycket branta vägen utan räcken var det en trevlig upplevelse. Sol och bad och tom surf för alla som inte stannade på stranden, i en vindjacka och bikini… Jag håller inte riktigt med Mark Twain att ”the coldest winter was a summer in San Fransisco”, men du måste alltid ha med dig en tröja eller jacka. Vädret växlar snabbt.

Men, vi är ju inte bara för det där ”turistiska” utan gillar att hitta lite mysiga kvarterskrogar, handla på Wal-Mart och rota bland hyllorna på mataffären Safeway. Till detta kan man ju alltid besöka det lokala ölbryggeriet – Faction Brewing – och se solen gå ner över San Fransisco i fjärran. Eller åka lite skateboard eller kajta (om man heter Fripp).

Det är himla mysigt här i våra kvarter också. Ikväll ska vi kolla in alla erbjudanden man får i början på veckan. Det kan vara ”Two för Tuesday” eller bara gamla hederliga ”Happy hour” när barnen äter gratis och de som gillar öl kan ”go all in”. Vi traskar hem till huset, så vill ingen vara chaufför, så slipper hen.

I morgon får vi se om det blir SF eller bara några supertjocka mackor med en ginger beer på nån mysig servering. Så kan det vara när man är på husbytessemester – ingen stress och nästan inga planer alls.

See ya!

C-:

 

PS. Jim’s Diner i Alameda – 5 av 5 möjliga. Omeletter, egg, bacon, sallader, mat mat mat. Sååå gott!

20150712_180507 20150712_174056 20150712_180945 20150713_121411 20150713_13201120150712_12025920150712_14504220150712_16480720150711_17063120150711_16392320150711_14283220150711_13400220150711_13343720150712_164807

 

 

Happy Independence Day – 4 juli, 2015

Vårt femte husbyte är i full gång. Den här gången har vi bytt hus och bil med en tvåbarnsfamilj från Alameda, Californien. Vi kan se San Fransisco från stranden några kvarter från huset.

Det var oerhört skönt att slippa byta flyg. Vi åkte direkt med Norwegians nya Dreamliner. Över förväntan. Bekvämt, helt ok mat och bra klimat. Det som var lite överraskande var ett hela kabinbesättningen var asiatiska. Trodde det skulle stå ett gäng norskor och välkomna oss. Men servicen var det inget fel på.

Det var inte mycket vi orkade med när vi kom igår, men ett snabbt besök på matvaruaffären Safeway, och en snabb middag var nödvändigt. Med nio hungriga personer varav två barn och tre ungdomar går det inte att missa några måltider.

Även fast vi alla längtar efter att få åka till Walmart (ja, vi älskar stället) så har vi hållit oss i Alameda hela dagen. Vi inledde storstilat med att bevittna den ovanligt stora, eller långa, 4 juli-paraden några kvarter bort. Faktum är att den höll på så länge att vi till slut fick gå därifrån för att handla lunch. Vilket vi upptäckte efteråt, säkert bara var bra, för några av de som inte smorde in sig (fast jag påminde) har blivit rejält solbrända. Men det var kul att se uppslutningen, alla glada människor, bilar, orkestrar, hästar, kostymer, flaggor och människor som kastade godis på oss, till Nisses och kusinens förtjusning.

Dock behövde vi inte laga lunchen, utan vi packade den hjulförsedda kylväskan och rullade över till grannarna, som hade bjudit in oss på barbecue. Vi hade med ”hamburger patties”, dryck, snacks och en hemmagjord blåbärspaj med glass. Det var verkligen jättetrevligt och vi har säkert snackat med halva grannskapet om Sverige, husbyten, vad vi ska (och inte) ska göra. Kul med sådan gästvänlighet!

Framåt eftermiddagen kunde jag inte stå emot sömnen längre utan fick justera min jetlag med en liten tupplur. Sedan slocknade folket här en efter en men vi tvingar upp varandra för att kunna få ordning på dygnet.

Alameda är en typiskt förort till SF. Här bor man och jobbar ex. i Oakland eller SF. Du kan ta tåg eller båt i till stan. Det är ett tryggt medelklassområde, även om huspriserna är uppåt väggarna. Vi kan gå till en shoppingcenter där också Safeway finns, men det går inte att kånka hem allting utan bil. Här cyklar man mycket, till skillnad från LA, så några av oss har även hunnit testa cyklarna, som vi så klart ska hoja med på Golden Gate-bron. Men det blir en annan dag.

20150704_075807 20150704_075206 20150704_080523 20150704_075802 20150704_075848 20150704_081634 20150704_095353 20150704_081713 20150704_081058 20150704_100949 20150704_144033 20150704_101848 20150704_103929 20150704_144043 20150704_101527

Bästa stället i Provence

Okej okej, jag har inte varit i varenda liten by i Provence, men det behövs liksom inte när man har hittat rätt. Och rätt ställe att vara på är L’isle sur la Sorgue.

Ahhh! Sorgues...

Ahhh! Sorgues…

När vi kom dit kändes det som att vi inte hade behov av fler byar, restauranger, vägar, butiker, parker och vackra hus. Allt finns samlat här. Det rinner en fin grund liten flod (sorgue) genom hela byn och de flesta butikerna och restaurangerna samlas kring denna. Vattnet är klart och kallt och man kan se en och annan fisk, men det fina är det svajande sjögräset som ser ut som grönt änglahår som kämpar mot strömmen.

20140721_163759

Floden – sorgue

Flera vackra kvarnhjul.

Flera vackra kvarnhjul.

Vi har varit där flera gånger under vårt husbyte och i lördags var det marknad, som det är varje helg. Det mesta är nya saker. Kläder, väskor, tvålar och lavendel. Men det finns även mat, keramik och annat hantverk. Det som dock gjorde att jag ville vara där just då var loppmarknaden.

Som sagt, en bil hade varit bra. Dvs en som åker ända hem till Stockholm!

Som sagt, en bil hade varit bra. Dvs en som åker ända hem till Stockholm!

Nu var det mest antikviteter och priser därefter men en del fynd kunde man göra. Om man haft bil och inte åkt lågprisflyg dit. Jag köpte dock en fin gammal plåtlåda med Asterix och Obelix på – franskt så det förslår. Och lavender så klart. Tyvärr vägde tvålarna en del, annars hade jag plockat på mig 10-15 stycken och delat ut till vänner och bekanta.

20140721_170016

Världens häftigaste butik. Var där en hel timme och bara kollade på allting.

Ett stort sagohus i parken.

Ett stort sagohus i parken.

Baksidan på butiken. Sååå fint!

Baksidan på butiken. Sååå fint!

Fanns en del makabra antikviteter också. Vad sägs om en uppstoppad pudel?

Fanns en del makabra antikviteter också. Vad sägs om en uppstoppad pudel?

Det är rätt dyrt att äta ute i Frankrike tyvärr, men vi unnade oss en stilla fika och åkte istället hem för att laga lunch till oss och kidsen. Det är riktigt kul att handla i alla butiker och på vägen hem passade vi även på att köpa med lite godsaker från ett underbart bageri som vår bytesfamilj hade rekommenderat.

Lite med hem. Bara lite...

Lite med hem. Bara lite…

En av många butiker som säljer godsaker.

En av många butiker som säljer godsaker.

Värdet har varit bra förutom lite regn ett par dagar, men det var mest skönt och gjorde att vi kunde gå i affärer med gott samvete. Märkligt trista kläder. Mest polyesterklänningar eller värsta kulturkläderna. Jag som trodde jag skulle hitta nåt kul att ha på mig i höst. Skäms nästan att säga det, men jag köpte en klänning på H&M bara. I Frankrike…

Nisse gillade svåra banan bäst. Lååång linbana!

Nisse gillade svåra banan bäst. Lååång linbana!

Det finns faktiskt ett ställe till som överraskade positivt, med råge, och det var Ventoux Aventure. Ett klätterställe med linbana högt uppe i trädtopparna i Moimoiron. Alla, och då är vi ändå två vuxna, en sjuåring och två tonåringar, tyckte det var kul. Så är ni i närheten någon gång, måste ni testa. Värt varenda krona.

Men äsch. Nu låter jag ju som vi bara hittade två härliga ställen i Provence. HELA Provence är superfint! Den ena byn mer pittoreskare än den andra och de flesta vi stötte på var trevliga och hjälpsamma. Börjar man bara med ”bon jour” och gör så gott man kan brukar det mesta lösa sig. Skulle jag åka tillbaka till Provence tar jag med mig en skåpbil (för alla antikviteter) min man och en fet plånbok. Ungarna får jäsa hemma med sitt WiFi.

Hela familjen på resa!

Hela familjen på resa!

Tills vi hörs igen – simma lugnt!
C-:

It is I Leclerc!

En vecka i Provence. Och snart en till. Husbyte nr 4 med, den här gången, en familj med tre barn. I Frankrike, Provence, Avignon, Vedéne. I sol och värme.

För mig som inte varit i Frankrike förut (förutom Paris) så ser det ut som jag tänkt mig. Små stenbelagda murar och hus i jordens färger, grönt, lummigt och en massa små fransmän som bär på baguetter och säger ”bon jour” och ”bon apetit” (om man äter mat på stan).

Provence, som jag tänkte mig!

Provence, som jag tänkte mig!

Vädret är fantastiskt. Varmt, soligt och inte så fuktigt. Men det kan blåsa rätt rejält och när det regnar gör det det med besked. Det gör dock inget med en eller annan sval dag – då kan man åka på utflykt.

Första anhalten var Avignon (och ja, vi har sjungit sången tusen gånger). Det var visserligen 38 grader den dagen, fast vi väntade till eftermiddagen. Och massor med folk. Det är kulturfestival, men det mesta är på franska tyvärr. Vill man titta på människor i masker, lite halvnaket och vissa djupa monologer finns det dock mycket att välja på.

20140717_202126

En liten paus i hettan!

Avignon är en sån där härlig stad där man förväntar sig att en riddare ska dyka upp när som helst. Ringmuren och alla gamla byggnader påminner om att här har det varit aktivitet i många hundra år.

Kultuuuuur! I Avignon.

Kultuuuuur! I Avignon.

Jag och Fredrik tog en visning på det imponerande Palace de Pape – påvens palats – och när de berättade om hur banketterna gick till på medeltiden inser man att det var stor skillnad på fattiga och rika. Vad sägs om att man ex. serverade 600 liter sås, på en vanlig festkväll? Där fanns ett separat kök med en 18 meter hög skorsten och under hade man grillar i olika höjd där det stektes och roterades hela grisar. Fem rätter serverades och det som blev över skänkte man faktiskt till bättre behövande. Påvens rester hjälpte över 1000 personer varje dag att få lite mat i sig.

Palais du Pape. Det största gotiska fortet och påvepalatset i världen. 1300-tal. Historia. Häftigt!

Palais du Pape. Det största gotiska fortet och påvepalatset i världen. 1300-tal. Historia. Häftigt!

Bankettsalen i Palais de Pape

Bankettsalen i Palais de Pape. 600 liter sås per festkväll och lite annat smått och gott.

Vi bor i ett stort hus. Jättefint och mysigt. Har allt vi behöver, inklusive tvätt-, diskmaskin, pool, veranda, ac, dusch, kyl, frys, sköna sängar och sist men inte minst bil. Ja you name it. Så är det ju att husbyta – allt finns. Familjen Badin hade förberett för oss med bäddade sängar, en fikonpaj (fikon från trädgården) och härliga välkommenteckningar från barnen. Vi har regelbunden kontakt med dem och de roar sig i värmen i Sverige och vi gör detsamma här. Vi är mitt uppe i ännu ett hellyckat husbyte!

Välkomna!

Välkommen till familjen Badin!

Jorå. Pool är underbart skönt i juli i Vedéne.

Jorå. Pool är underbart skönt i juli i Vedéne.

Jag har hittat min plats i Provence, men det berättar jag om i nästa inlägg.

Glömde ju nästan! Alla i vår familj älskar att handla i de lokala butikerna. Vi har köpt grönsaker hos Bruno och vi har handlat både leksaker och fisk på Leclerce. It is I…

Att handla mat är jättekul! Mest intressant var nån slags konserverad anka som flöt omkring i en burk. Nä, vi avstod.

Att handla mat är jättekul! Mest intressant var nån slags konserverad anka som flöt omkring i en burk. Nä, vi avstod.

Simma lugnt!
C-:

Merry Christmas får man väl säga då…

Joråsåatt, nu bär det iväg igen.

Till USA och den här gången gör vi ett halvt husbyte. Vi hyr och holländare lånar. Det var ingen amerikan som ville vara i Stockholm över jul, så vi fick bita i det sura äpplet och hyra ett hus istället. Men det hindrar ju inte oss från att låna ut huset medan vi är borta. En familj från Holland ska bo här. Vem vet, kanske vi kan låna deras hus någon gång istället?

Det känns lite pinsamt att säga att vi ska till Florida, Sarasota. Inte för att det är just det stället, utan för att vi varit där förut. Det är väl lite cheesy att åka till samma ort flera gånger, eller? Nu är det dock så att vi älskar Florida och eftersom syrran ändå hade hyrt ett hus där och frågade om vi vill dela med hennes familj, så föll det sig naturligt. Och Sarasota är ett härligt ställe!

Nisse har velat ha sandaler på sig i flera dagar och nu äntligen är det dags! Igår var det 24 grader, men det är ganska svalt på natten. Men om ungen vill ha sandaler ska han få ha det!

Om det finns vettig WiFi i huset eller på nån närbelägen Starbucks kan ni se fram emot bilder.

Tills dess – God Jul och Gott Nytt År! Eller som man säger over there – Merry Christmas and Happy New Year!

C-:

Tally-ho – då var man i England

2012 års husbyte tog oss till Eastbourne, England. Vi byter hus med Lynne, som alltså ska spendera två veckor i Trångsund medan vi njuter av fish and chips, öl, sol och inte steak and kidney pie.

Det var OS-yra redan på Arlanda och allting inklusive reklam, färger och uniformer på Heathrow var OS-influerat.

All reklam på Heathrow hade någon slags OS-
eller sportanknytning.
 
 
Och på alla infarter, framför parkeringshus
mm fanns denna figur i konstgräs.
 

Lynne tog emot oss med middag när vi kom hit på tisdagskvällen. Även fast flygturen bara var 2,5 timmar var det meckigt med all transfer. Skulle ha flugit till Gatwick istället. Men men, vi sparade lite pengar å andra sidan. Och boendet – det är ju gratis. Lynne hade bäddat alla sängar och det är så fint och fräscht allting. Vi har alla var sitt rum, men jag och Fredrik valde dubbelsängen så klart.

Utsikten från vårt sovrum. Kinda English ey?

Lynne hade tagit fram en hel del gamla leksaker som låg framme i Nisses rum. När vi klev av taxin rusade han fram till Lynne och sade något som vi inte vet (Lynne tror han sade ”får jag komma in?”) och rusade genast upp på andra våningen och började leka. Bättre än hotell alltså!

Vår bakgård.

Alina är lite krasslig, men med eget rum, och lite dundermedicin från England hoppas jag hon blir bättre snart.

Eastborne ligger i East Sussex, ca 90 minuter med pendeltåg från London, och kallas ”Storbritanniens soligaste stad” – och med tanke på att vädret stämmer det nog. Det var så varmt mitt på dagen att vi bara orkade vara på stranden nån timme eller två. Tilda och Fripp badade så klart och simmade lite rätt långt ut. Jag stannade i strandkanten där ytvattnet var rätt varmt. Nisse är värre än jag och håller tom upp badbyxorna för de inte ska bli blöta. 🙂

Ahhh – strandförväntan!
 
 
Underbar ”pebble beach”. Hur lång som helst!
 

Efter vår strandhopping strosade vi runt lite kring piren, ”downtown, åt lite lunch och drog och hemåt för en paus. Vi är nog rätt trötta efter resan fortfarande…

Tilda ska snart hugga in på sin
fish ’n chips på torsk.
 

Däremot blev vi pigga som tusan när vi handlade på Sainsbury. Det är nog något av det roligaste som finns när vi är ute på resa – att handla som ”the locals”. Köpte en del färdig mat men det mesta lagar vi från scratch. Här finns ju ett fullt utrustat kök.

Det är billigare än i Sverige att gå ut och äta, men en rätt medioker lunch idag (dock rätt nära stranden) gick ändå på nästan SEK 400. Så det gäller att välja sina ställen. Inga fler turistfällor tack.

Fin tårta på Sainsbury va!?
 

Family fun!

"Meh, det ser ju ut som bajs ju!". Jag håller inte med...

Nu njuter vi av några lokala ölsorter och lite tilltugg. Solen steker ännu på baksidan och vi väntar på att vår ”cottage pie” ska bli klar i ugnen. Då blir det middag i kvällssolen innan vi säkert somnar tungt. Igen.

Fin station i Eastbourne va! /En Jernhusare

Cheeriooo friends – talk to you soon again!

C-:

  • Mina tweet

  • Jag diggar digitalt!

Go to Top