Tare lugnt!
Så är det påsk. Skönt. Tare lite lugnt. Sova länge. Äta gott. Träna lite lagom. Umgås. Älska. Ta ett glas vin.
Jag och Fripp har en filosofi som går ut på att njuta i vardagen.
Jag menar, varför finns det exempelvis ”bröllopsporslin” som man ska äta på 2-3 gånger per år? Varför äta på de trista tallrikarna 362 dar om året när man har fina?!
Varför kan man inte ta ett glas vin till maten på måndag? Och efterrätt när man KÄNNER för det. Inte bara när man har gäster?
Och städa, javisst jag gör det, men vaffan – bjud hem folk när det mörknar – så ser de inte fingeravtrycken på fönstret. Tänd lite ljus, och saken är biff!
Så passa på och njut nu i dagarna. Det är ok!!
Glad påsk från Cajsa och Cirkus Lindgårdho!
Gör om mig
Tittar på ”Gokväll”. Inte för jag brukar det, men just idag kommer min väns reportage från Libanon, och det vill jag se.
Men så kommer deras inslag ”gör om mig”. Det ÄR ju så kul! Jag har alltid älskat program och bilder på människor ”före och efter”. Undrar varför?
Är det det lite oooootroliga i det? Eller fascinationen över hur snygg man KAN bli. Eller kanske glädjen i ögonen – man ser ju hur objektet strålar.
Jag skulle vilja göra om mig nån dag. Är ganska nöjd som det är, men just en stajling av mina kläder, det skulle vara skitkul.
Tänk att få veta sina färger, vilken form som passar och att få sina dumheter borttagna – du vet – ”jag kan inte ha det och det”.
Så dyker möjligheten upp – då kör jag!
Tills dess får ni njuta av mitt nuvarande jag ett tag.
Må väl!
C-:
Ny på jobbet- how confusing!
För det mesta brukar jag finna mig. Jag kan exempelvis snabbt hoppa in och hålla ett tal om ordinarie talare får diarré, dra något om varumärke och kommunikation på kommando eller snirkla mig ur pinsamma situationer som att säga ”grattis till graviditeten” fast damen i fråga inte är gravid. Ja ni vet.
Men nu är jag lite förbryllad. Som ni vet har jag bytt ”avdelning”. Från Kommunikation, där jag jobbat 6 år. Där kände jag alla, vet vad jag skulle göra och inte göra, hade koll på läget, prioriterade och drunknade om vartannat. Visste min plats helt enkelt.
Nu är jag ”ny” på annan avdelning. Visst känner jag de flesta, men inte på djupet och viss koll på vad jag ska göra har jag ju. Men det där lilla – det som jag tog för givet förut är inte på plats. Och säga vad du säga vill – det är viktigt!
Om man får tala högt i telefon, om man måste säga när man går för dagen, om fika är obligatoriskt eller inte, om man mailar filer som bilagor eller gör länkar, om man förväntas svara efter 1 eller 3 dagar på en intern fråga och om man helt enkelt får hänga vid nåns skrivbord och snacka lite skit en tisdag förmiddag.
Missförstå mig nu inte. Det är ingen på nya avdelningen som är dum mot mig eller som gör att jag inte känner mig välkommen. Tvärtom. Det måste nog bara få ta sin tid.
Jag får testa lite i morgon. Snacka lite för högt. Se hur de reagerar. Torsdag drar jag till med att äta vitlök till frukost för att sedan småsnacka nära och på utblås. Fredag, ja då tar jag i lite så har de nåt att snacka om på helgen. En fis kanske.
Fler tips emottages tacksamt. Jag är lite ödmjuk så här som ny.
Ha en bra vecka!
C-:
Mellanlandning
Jag fick ett mail från HR att jag måste ta ut fler semesterdagar. Kändes som jag vunnit på Lotto. Trodde inte det stämde först, men det gjorde det.
Så hastigt och lustigt bokade jag in två dagar den här vecken (sportlovsveckan) då jag inte hade några möten. Hade inga direkta planer, men tänkte att det kunde vara kul att vara med ungarna lite.
I går var vi på Gustavsbergs badhus, som även har äventyrsbad. Vilken höjdare! Nisse 5 och Tilda 11 med kompis, jag och Fripp for runt som skållade råttor. Nisse skulle åka i rutschkanan om och om igen. Svalde säkert 5 liter vatten, men vad gör det? Lade handen på hans lilla hjärta i trappan och kände det slå hårt. Bra motion.
Idag var jag själv i Sickla och strosade runt i affärer, fikade och åt lunch. Mycket skönt. Köpte ett par ärtgröna byxor till mig själv (fyller år 3/3 ju) och bestämde mig för att våren är här.
Till min stora förvåning har jag inte tänkt på att jag börjar nytt jobb i morgon. Visserligen på Jernhusen fortfarande, men ändå, det är ju nytt. Hur kommer det kännas i morgon när jag kommer? Nya kollegor, nya chefer och ny plats. Kommer jag att få en blombukett, som alla nyanställda får. Eller är jag gammal skåpmat?
Vilket som, så känns det jättekul. Jag ser fram att få lite nytändning.
Den här lilla semestern var precis vad jag behövde för att lämna det gamla och hälsa in det nya. Även om jag inte tänkte på det just i vattenrutschkanan igår.
Tack mitt undermedvetna!
C-:
Jag har fått nytt jobb
Ja, då har jag lämnat boet, fått välbehövlig luft under vingarna, vänt och kommit tillbaka.
Efter 4 månader som ”jobbsökande” har alltså Jernhusen blivit min ”nya” arbetsplats.
Det känns bra. Men visst fick jag tänka om, trycka av ”iväg-knappen” och rannsaka mig själv. Varför stannar jag? Feg? Lat? Bekväm?
Och efter en tids funderande, jobbintervjuer på stan, tankar, snack med vänner och kollegor kom jag fram till mitt beslut.
Jernhusen är ett bra och intressant företag. Tryggt, javisst, men inte tråkigt. Tvärtom. Det händer massor. Och med ny avdelning och kollegor blir det nytt.
Jag ska jobba närmare kunderna och marknaden. Precis där en marknadsförare trivs som bäst!
Och så ska jag göra Boken om möten!!! Mer om det…
Kram!
C-:
Bilden föreställer Uppsala gamla stationshus. Idag finns restaurang ”Stationen” där.
Vilken entreprenörstyp är du?
Jag har länge funderat på en affärsidé som jag tror på men har inte fått ändan ur vagnen. När jag första gången nämnde den för min bror blev han eld och lågor och ”ville sätta igång. Du får pengarna”.
”Hjälp!”. Tänkte jag.
Hur skulle du reagera?
Jag är den där typen som älskar att jobba, att kavla upp ärmarna och sätta igång med problemet, utmaningen eller projektet. Jag vill ha tydliga mål och härliga visioner. Jag kommer på kreativa lösningar och idéer och jag jobbar fram min plan baserat på dem, fakta och erfarenhet. Jag levererar, oftast i tid, på budget och gör en utvärdering. Det brukar vara bra resultat. Och så har jag roligt på vägen. När jag är klar – över till nästa grej.
Om du frågar min man hur han ser på den här processen skulle han säkert säga at han hellre gnager på bark eller tuggar papper i 3 månader. ”Planera, vad är det? Nu kör vi! Avsluta? Äsch, det löser sig”.
Men så är det. Vi är alla olika. Tack och lov!
Vissa är idésprutor, vissa är uppstartare (min bror), vissa är förvaltare (jag menar inte fastighetsförvaltare då alltså, även om det säkert stämmer in), vissa är bra på att avsluta saker och vissa går aldrig i mål men kan entusiasmera på vägen.
Jag tror ändå på att vi alla är vi mer eller mindre entreprenörer. Vilken typ är du?
Gör det här roliga och intressanta testet på ”Entreprenör”.
C-:

Sök på ”entreprenör” och bilder på
grävskopor eller kostymherrar dyker upp.
Så det fick bli en grävskopa.
Wikipedia: ”Entreprenörskap kan definieras som ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt
Är du entreprenör och vilken typ?
Trååååååkigt!
Jag är sjuk. Jag är aldrig sjuk och jag stannar aldrig hemma från jobbet. Det började redan i förrgår men det var Malmö Aviation som tog knäcken på mitt immunförsvar igår. Det var så kallt på planet att mina fötter inte riktigt fungerade när jag skulle kliva av – så kalla var de!
Det tråkiga är att jag inte kan njuta av att vara sjuk/hemma. När jag är ledig på riktigt kan jag det, men inte när det blir oväntat och oplanerat. Då ligger jag på soffan och har dåligt samvete för att jag inte är på jobbet. Som att det skulle vara bättre att vara där och smitta ned allihop? Nä, frisk ska man vara!
Nu har jag möjlighet att jobba hemifrån, som tur är, så när det blir riktigt tråkigt efter en timme eller två går jag och kollar lite mail. Löser nåt problem eller tar tag i nån intelligensbefriad uppgift, som att rensa i mapparna eller kasta gamla mails. Rätt skönt faktiskt.
Det finns i och för sig något positivt med att vara hemma. Jag kan drälla runt i pyjamas, slipper sminka mig och barnen har mamma (vraket) hemma när de kommer från skolan. Och det händer ju inte var dag.
Idag slapp jag också hämta Nisse från dagmamman, för han passade på att spy lite i morse, och fick stanna hemma. ”Vassego sjuka mamma – en 4-åring på köpet”.
Snälla, gör mig friskt så jag kan komma till jobbet och vila upp mig!
C-:
Men det ÄR ju skönt
Det finns en norsk hotellmagnat som säger att han hatar när folk säger ”äntligen helg”. Men, handen på hjärtat, det ÄR ju skönt.
Det har inget med att man inte gillar jobbet att göra, för det gör jag, utan just för det är skönt att vara ledig.
Och framförallt vad man kan göra på ledigheten. Sova länge. Hångla lite med maken. Gå till vidriga- underbara Andys med kidsen. Shoppa på rean. Gå på Nationalmuseum. Söka jobb. Städa (trivselstäda). Hälsa på syskonen och/eller mamma (beroende på humör). Dricka lite vin (äsch, det går ju när som). Umgås med vänner. Somna på soffan under en god film. Träna. Äta rester. Tända ljus. Planera en resa. Kolla husbytarsajterna. Gå på öppet hus på en gymnasieskola. Mm.
Jag menar, allt det kan man bara inte göra på arbetstid. Men, man kan göra annat kul. Som att maila lite. Luncha med goa kollegor. Snacka för mycket på ett möte. Gå i mål med projektet. Hålla budget. Uppnå personliga mål. Planera en resa till Malmö. Skriva en rapport på ett annorlunda sätt. Komma extra tidigt. Städa skrivbordet på fredag och på så sätt överraska sig själv på måndag.
Just det… Hur lämnade jag jobbet i fredags? Stressad. Stökigt skrivbord!
Äsch, nu fortsätter jag min helg i soffan. Zzzzzzzzz…
C-:
(Bilden: en svettig Nisse på Andys).
När jag blir stor…
Jag söker nytt jobb. Inte för jag inte har något, utan för jag vill göra något nytt. Det jag har är för bekant, även om jag trivs.
Allt det här sökandet, funderandet och faktiskt intervjuandet gör att jag måste tänka om, eller snarare djupare. Vad vill jag egentligen göra, nu när jag är stor? Ville jag inte bli journalist ett tag? Eller trädgårdsmästare? Eller jobba med biståndsfrågor i USA? Och allt annat jag nu hade fått för mig. Men en sak har jag i alla fall kommit fram till – jag vill jobba med kommunikation och marknadsföring. Det är roligt, utmanande och ständigt föränderligt.
Det är lätt att söka jobb idag, eller i alla fall hitta dem. Det är ett ständigt flöde på Twitter och andra digitala kanaler. Lika lätt är det att söka jobb, på gott och ont. På den gamla goda tiden (?) skickade jag med min betygs- och intygslunta med varje ansökan. I posten. Idag skickar jag ofta ett e-mail med CV och personligt brev med några korta rader i mailet.
Men, det är viktigt att undvika ”massmail” – jag söker bara jobb som jag verkligen är nyfiken på eller mycket intresserad av. Och ja, varje brev är skrivet till just den arbetsplatsen. Det tar tid, men är det värt.
Så nu har jag några krokar ute inom mitt passions- (och expert-) område – kommunikation. Jag tror inte jag skolar om mig nu till trädgårdsmästare…
Med tanke på vad en rekryterare sade till mig – ”att det är dags att hitta ditt sista jobb snart, du är så gammal” – så är det kanske dumt att sitta i skolbänken några år. Jag hinner ju dö innan jag är klar!
Håll tummarna!
C-:





