Månad: juli 2014

Okej okej, jag har inte varit i varenda liten by i Provence, men det behövs liksom inte när man har hittat rätt. Och rätt ställe att vara på är L’isle sur la Sorgue.

När vi kom dit kändes det som att vi inte hade behov av fler byar, restauranger, vägar, butiker, parker och vackra hus. Allt finns samlat här. Det rinner en fin grund liten flod (sorgue) genom hela byn och de flesta butikerna och restaurangerna samlas kring denna. Vattnet är klart och kallt och man kan se en och annan fisk, men det fina är det svajande sjögräset som ser ut som grönt änglahår som kämpar mot strömmen.

Vi har varit där flera gånger under vårt husbyte och i lördags var det marknad, som det är varje helg. Det mesta är nya saker. Kläder, väskor, tvålar och lavendel. Men det finns även mat, keramik och annat hantverk. Det som dock gjorde att jag ville vara där just då var loppmarknaden.

Nu var det mest antikviteter och priser därefter men en del fynd kunde man göra. Om man haft bil och inte åkt lågprisflyg dit. Jag köpte dock en fin gammal plåtlåda med Asterix och Obelix på – franskt så det förslår. Och lavender så klart. Tyvärr vägde tvålarna en del, annars hade jag plockat på mig 10-15 stycken och delat ut till vänner och bekanta.

Det är rätt dyrt att äta ute i Frankrike tyvärr, men vi unnade oss en stilla fika och åkte istället hem för att laga lunch till oss och kidsen. Det är riktigt kul att handla i alla butiker och på vägen hem passade vi även på att köpa med lite godsaker från ett underbart bageri som vår bytesfamilj hade rekommenderat.

Värdet har varit bra förutom lite regn ett par dagar, men det var mest skönt och gjorde att vi kunde gå i affärer med gott samvete. Märkligt trista kläder. Mest polyesterklänningar eller värsta kulturkläderna. Jag som trodde jag skulle hitta nåt kul att ha på mig i höst. Skäms nästan att säga det, men jag köpte en klänning på H&M bara. I Frankrike…

Det finns faktiskt ett ställe till som överraskade positivt, med råge, och det var Ventoux Aventure. Ett klätterställe med linbana högt uppe i trädtopparna i Moimoiron. Alla, och då är vi ändå två vuxna, en sjuåring och två tonåringar, tyckte det var kul. Så är ni i närheten någon gång, måste ni testa. Värt varenda krona.

Men äsch. Nu låter jag ju som vi bara hittade två härliga ställen i Provence. HELA Provence är superfint! Den ena byn mer pittoreskare än den andra och de flesta vi stötte på var trevliga och hjälpsamma. Börjar man bara med ”bon jour” och gör så gott man kan brukar det mesta lösa sig. Skulle jag åka tillbaka till Provence tar jag med mig en skåpbil (för alla antikviteter) min man och en fet plånbok. Ungarna får jäsa hemma med sitt WiFi.

Tills vi hörs igen – simma lugnt!
C-:

En vecka i Provence. Och snart en till. Husbyte nr 4 med, den här gången, en familj med tre barn. I Frankrike, Provence, Avignon, Vedéne. I sol och värme.

För mig som inte varit i Frankrike förut (förutom Paris) så ser det ut som jag tänkt mig. Små stenbelagda murar och hus i jordens färger, grönt, lummigt och en massa små fransmän som bär på baguetter och säger ”bon jour” och ”bon apetit” (om man äter mat på stan).

Vädret är fantastiskt. Varmt, soligt och inte så fuktigt. Men det kan blåsa rätt rejält och när det regnar gör det det med besked. Det gör dock inget med en eller annan sval dag – då kan man åka på utflykt.

Första anhalten var Avignon (och ja, vi har sjungit sången tusen gånger). Det var visserligen 38 grader den dagen, fast vi väntade till eftermiddagen. Och massor med folk. Det är kulturfestival, men det mesta är på franska tyvärr. Vill man titta på människor i masker, lite halvnaket och vissa djupa monologer finns det dock mycket att välja på.

Avignon är en sån där härlig stad där man förväntar sig att en riddare ska dyka upp när som helst. Ringmuren och alla gamla byggnader påminner om att här har det varit aktivitet i många hundra år.

Jag och Fredrik tog en visning på det imponerande Palace de Pape – påvens palats – och när de berättade om hur banketterna gick till på medeltiden inser man att det var stor skillnad på fattiga och rika. Vad sägs om att man ex. serverade 600 liter sås, på en vanlig festkväll? Där fanns ett separat kök med en 18 meter hög skorsten och under hade man grillar i olika höjd där det stektes och roterades hela grisar. Fem rätter serverades och det som blev över skänkte man faktiskt till bättre behövande. Påvens rester hjälpte över 1000 personer varje dag att få lite mat i sig.

Vi bor i ett stort hus. Jättefint och mysigt. Har allt vi behöver, inklusive tvätt-, diskmaskin, pool, veranda, ac, dusch, kyl, frys, sköna sängar och sist men inte minst bil. Ja you name it. Så är det ju att husbyta – allt finns. Familjen Badin hade förberett för oss med bäddade sängar, en fikonpaj (fikon från trädgården) och härliga välkommenteckningar från barnen. Vi har regelbunden kontakt med dem och de roar sig i värmen i Sverige och vi gör detsamma här. Vi är mitt uppe i ännu ett hellyckat husbyte!

Jag har hittat min plats i Provence, men det berättar jag om i nästa inlägg.

Glömde ju nästan! Alla i vår familj älskar att handla i de lokala butikerna. Vi har köpt grönsaker hos Bruno och vi har handlat både leksaker och fisk på Leclerce. It is I…

Simma lugnt!
C-: